Bussresan till Laos

Vi hadde inget problem med att boka bussen ifran Bangkok, bara fa ner till norra busstasjon och kassa nr.43 sa fick man biljett. Bussen var av type V.I.P och det sades att det var det narmaste man kommer en rockstar buss. ;) Satena var stora, bekvama, man kunne lena sig helt bak och det fans till och med fotstod. Man fick fast hu helst sa mycket mat, gjenast nar man steg pa och 4 gonger efter det. Sa tills det lilla negative med bussen! Nar Betty skulle pa vessan (fantes int vessapapper btw) sa hoka hon att det fantes typ 3 cm vatten pa vessagolvet som skvalpa omkring. Gissa va hon gjorde da???? Joda, bort med strumporna och ner med buksorna. Usch usch, har int rort henne sedan dett.

Bussresan skulle ta 11 h och vara hela natten. Kl 4 pa morgonen kommer en skum armekille in i bussen och vackte Julian och sade “you out!” Men Julian inte fattade vad jappen sade sa han vekkte Betty och sa att nu ma vi ut, nu dor vi. Betty steg yrvaken upp och undrade varfor bara vi skall ut, inte de andra. Julian fragade kvinnan brevid och hon sa “border closed for visa people, you must go out here!”. Okey, sa vi och borjade packa vara saker och ga ut. Vara rinkor var redan utagna fran bussen. Militarkillen fragade ifall vi hade visum. Kilroy hade sagt at oss att man far det vid gransen sa vi hade inte fiksat det pa forhand. Vi sa att vi inte hade det for vi skulle skaffa det pa gransen. Da sa militarkillen bara “No visa, no bus”, pekte pa tuktuksjoforen och mumla nat pa tailenska. Tuktukforaren tog Bettinas rinka och borjade ga mot sin tuktuk (mopobil) med full fart. Vi hade inget annat val an att folja efter. Vi fragade manga ganger vart vi ska och vad som hander men han bara sa “no visa no bus” och kastade upp rinkan i tuktuken och sa “in in”. Julian blev lite arg ∕ radd och sa “So where are we going now? To a hotel?”. Tuktukforaren sa som tur ja, han hade inte tankt fora oss til nan mork bakgata och morda oss :D vi hade ingen aning var I Thailand vi var, staden verkade skum och ingen forstod oss. Naice Naice.. Hotellet sa ut som om det var stangt men receptionisten sov bara bakom disken (Varfor far vi inte gora sa I Finland??). Vi fick ett rum for 400 bth (10€, som tur inte dyrare) och tuktukkusken sa att han kommer efter oss 7 pa morgonen och for ivag. Vi forsokte fraga receptionisten var vi var men han kunde ingen engelska och sa bara room 409. Vi hade inget annat val an att ga upp pa rummet, sov gjorde man inte sarskilt mycket! Men sann tur ordna alt sig och nar vi nu kom ner kl 7 sa fick vi vite av den nye receptionisten och ett par turister att vi var nara grensen och forklarde situasjonen. Saken var alltsa den att gransen ar stangd pa natten och da gar det inte att fa nagot visum. Vi maste darfor hoppa av bussen for att resen skulle fa fortsatta till Laos. Det skulle ha varit trevligare om nagon skulle ha kunnat saga det at oss da vi skulle ut ur bussen! Efter ckeck ut stod tuktukforaren utanfor hotellet som han hade sagt att han skulle gora. Han skjutsade oss forst till en visumbyra fast vi sade att vi ville direct till busstationen. Vi tackade nej till visum eftersom hotellreceptionisten sagt att det blir billigare vid gransen. Nar vi val kom till stationen fick man inte kopa bussbiljett om man inte hade visum eftersom de andra I bussen da skulle masta vanta en time I bussen da vi fixar visumen, SUCK! Da var det bara att ta tuktuken tillbaka till byran och skaffa visumet. Nat som vi tyckte blev en ricktig success. Vi betalte 4000 bth (ca 100€) fo bada och med I det priset fick vi visum, skyts till grensen, totalt 55 $ “bribe money” + skyts till huvudstaden i Laos (Vientiane). Sa en good deal after all, fast vi trudde vi hadde forlorat alla vara pengar. Antligen var vi framme i Vientiane, oj oj en sadan stad! :)